Ale

Belgien är känd för sin varierade och anrika ölkultur, med lokala variationer på de flesta stilar. Speciellt belgisk ale har haft stor genomslagskraft på den internationella marknaden.

Porter och Stout är två ölstilar som är nära sammankopplade och har gemensamma anor. Båda är väldigt mörka, och har ofta inslag av choklad, lakrits och kaffe i sina smaker.

Pale Ale är en stor samling öl där den gemensamma nämnaren är de ljusa malt-sorterna som används. Det är inte egentligen en strikt ljus öl, utan grupperingen kommer ursprungligen från 1800-talet då bryggare ville differentiera sin öl mer från de mörkare öltyperna.

Barley Wine är inte vin, men då dess volymprocent ofta når upp till ~12% kan titeln anses passande. De är väldigt fruktiga och något söta, och är tänkta att drickas långsamt. De kan ofta lagras i många år.

Veteöl (eller Weizen/Weiße som stilen heter i Tyskland) är öl som bryggs med en hel del vete. De är oftast överjästa, vilket placerar dem hos ales.

English Strong Ale är en kategori som hamnar någonstans under Barley Wine. Det handlar hur som helst om alkoholstark ale, ofta med något sötare smaker, samt lite maltigare och fruktigare.

Den amerikanska varianten av English Strong Ale, per definition lite alkoholstarkare, och med de nordamerikanska humletyperna framträder även en beskare smak.

Golden Ale har drag som påminner om pilsener, med en nedtonad maltkaraktär och något friskare smak. Har oftare en lägre alkoholhalt runt 4-5%.

Mörkare ale (ofta koppar- eller bärnstensfärgad) med härstamning i England. Inslag av karamell och choklad är inte ovanliga.

Sour Ale är öl gjorda för att ha en surare smak. Av dessa är kanske Flemish Sour Ale (eller Flanders Red Ale som det ofta kallas) kanske den mest kända. Surheten kommer ofta från en alternativ jästbakterie, och är i högsta grad avsiktlig.

Old Ale (Eller Stock som den ibland kallas) är lagrad ale som får en lite surare och "äldre" karaktär till smaken. Detta är till stor del tack vare fortsatt jäsning i flaskan efter buteljering, och innebär att smakerna kommer att fortsätta utvecklas även i konsumentens förvaring.

Scotch Ale är namnet på en öltyp med sitt ursprung i Skottland. Genom användandet av rökt malt framställs öl som påminner lite mer om whiskey.

Wee Heavy är betäckningen på de starkare varianterna av Scotch Ale.

Mild Ale är öl med väldigt låg humle-smak och låg arom. Traditionellt använd som tillbehör till mat för att inte ta över smakmässigt.

Kölsch är en typ av överjäst öl med många likheter till lager, då den lagras efter jäsning. Har uppenbart tyska rötter, och är mindre bitter än sina motsvarigheter bland lager.

Även Cream Ale görs via överjäsning och lagring, men med betydligt närmare koppling till den amerikanska lagern än den tyska.

Traditional Ale är en samlingskategori för öl bryggda på gamla tekniker eller enligt gamla traditioner, och kan således variera ganska kraftigt från varandra.

Slutligen har vi en ölkategori med all de ale som inte går att placera eftersom de bryggts med hjälp av specialingredienser. Dessa kan vara grönsaker, örter, eller egentligen vad som helst. Ett exempel på en sådan specialingrediens är det amerikanska fenomenet att göra öl med pumpa. Observera att ales gjorda med frukt hanteras av andra kategorier

Att göra ale med frukt (Dock ej enligt det traditionella belgiska sättet, se Lambic) är ganska vanligt, vilket gör att fruktöl kan klassificeras som en egen kategori

Många ales görs med stora mängder rökt torvmalt vilket ger en mycket rökig smak. Alternativt kan man tillsätta rökta ekchips eller på andra sätt tillföra röksmaken, med samma resultat.

Öl är sällan alkoholfri, och räknas som lågalkoholhaltig om den har mindre än omkring 3 volymprocent. Lagligt får dock öl under 0,5 kallas för alkoholfria.

Black IPA är en relativt ny stil av öl, som utmärks av kombinationen av mörka rostade malttyper och en markant humleprofil. Således kan kategorin även passa välhumlade porters.